Jag Àr en lÀrarstudent som har valt att undersöka andrasprÄkelevers uppfattning om studiehandledning i matematikundervisning. Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en tydlig bild av vilken uppfattning andrasprÄkelever har, i detta fall arabisktalande, till matematikundervisningen nÀr det undervisas pÄ tvÄ sprÄk. Jag vill Àven undersöka modersmÄlslÀrares roll under matematiklektioner.Min undersökning har visat att de flesta elever har en positiv uppfattning för studiehandledning. De anser att det Àr bra sÀtt att undervisas pÄ och att modersmÄlslÀrarens roll Àr viktig och anvÀndbar..

Studiehandledning Àr en viktig del av modersmÄlslÀrares arbete. Genom studiehandledning pÄ modersmÄlet, kan andrasprÄkselever fÄ hjÀlp i ett eller flera skolÀmnen för att tillgodogöra sig skolans ordinarie undervisning. Syftet med studien Àr dels att undersöka vad klasslÀrare/ÀmneslÀrare, modersmÄlslÀrare och elever har för uppfattning om studiehandledning i Àmnet matematik för andrasprÄkselever. Dels Àr det att undersöka hur samverkan mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare ser ut. I undersökningen anvÀnds kvalitativa intervjuer med sju lÀrare och fyra elever.

Invandrarelever i den svenska skolan ökar hela tiden och vissa av dessa elever behöver sÀrskilda ÄtgÀrder för att de ska kunna vara delaktiga i undervisningen i det svenska klassrummet. En av dessa ÄtgÀrder som diskuteras idag Àr studiehandledning. VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka studiehandledningen som funktion för tvÄsprÄkiga elever med invandrarbakgrund samt ta reda pÄ olika pedagogers och elevers syn pÄ studiehandledningsundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger och fem elever kunde vi ta reda pÄ deras syn pÄ studiehandledning. Vi kom fram till att man med hjÀlp av studiehandledning kan utveckla elevens sjÀlvkÀnsla, identitet och kunskaper i andra Àmnen men Àven i elevens modersmÄl och svenska.

Syftet med studien Àr att beskriva hur undervisningen för nyanlÀnda elever i gymnasieÄldern arrangeras i en liten kommun i södra Sverige, i synnerhet gÀllande modersmÄlsundervisning, studiehandledning pÄ modersmÄlet och Àmnesinriktad sprÄkundervisning, samt hur lÀrare och programansvariga pÄ skolan upplever att undervisningssituationen pÄverkar dessa elevers studieresultat, bÄde i svenska och i övriga Àmnen pÄ grundskolenivÄ. FrÄgestÀllningarna i studien Àr följande: Hur beskriver en lÀrare och en programansvarig organisationen av undervisningen pÄ Introduktionsprogrammet SprÄkintroduktion? Hur uppfattar en lÀrare och en programansvarig att elevernas studieresultat i svenska och övriga grundskoleÀmnen pÄverkas av modersmÄlsundervisning, studiehandledning pÄ modersmÄlet och Àmnesinriktad sprÄkundervisning? TvÄ kvalitativa informantintervjuer Àr genomförda och resultatet visar att kommunen arrangerar studiehandledning pÄ modersmÄl och Àmnesinriktad sprÄkundervisning, men inte aktivt driver frÄgan modersmÄlsundervisning. Resultatet visar vidare att studiehandledning pÄ modersmÄl och den Àmnesinriktade sprÄkundervisningen Ànnu inte har gett nÄgra mÀtbara resultat, eftersom det i strukturerad form Àr ett relativt nytt inslag i undervisningen. LÀrare och programansvariga förvÀntar sig dock att det pÄ lÀngre sikt kommer ge goda resultat..

Syftet med arbetet var att undersöka studiehandlednings roll i elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Arbetet ger en överblick över vad som stÄr i skolans kursplaner samt aktuella forskningsteorier kring Àmnet. Med hjÀlp av utvÀrderingsblanketter, enkÀter och in-tervjuer har jag undersökt studiehandlednings roll i skolan samt elevers och lÀrares instÀllning till det. MÄlgruppen i undersökningen var nyanlÀnda elever och elever med utlÀndsk bakgrund som har varit i Sverige mer Àn tvÄ Är, samt elever som Àr födda i Sverige. Eleverna Àr frÄn grundskolan, högstadiet och gymnasiet.

Genom enkÀtundersökningar och en litteraturstudie undersöktes det i detta arbete om hur studiehandledning och modersmÄlsundervisning kan pÄverka tvÄsprÄkiga elever samt hur elevers attityder till undervisningsmetoderna ser ut. Jag kom fram till att modersmÄlsundervisningen har en stor roll för elevens kunskapsmÀssiga utveckling, sÄvÀl i modersmÄl samt i övriga Àmnen samt att det spelar stor betydelse för elevens kulturella utveckling och identitet. MÄnga av eleverna betonade modersmÄlsundervisningens pÄverkan pÄ det kulturella perspektivet och hade ett generellt sÀtt positiv attityd till modersmÄlet. KÀnnedomen kring studiehandledningens effekter var lÄg av eleverna och en del kunde inte se hur studiehandledningen kan pÄverka deras sprÄk, studieteknik, sjÀlvkÀnsla eller utveckling i andra Àmnen. Detta var dock inget generellt mönster dÄ mÄnga av dem kunde se effekterna och hade en positiv attityd till studiehandledning..

Aktuell forskning framhÀver modersmÄlets stora betydelse för att man ska kunna ta till sig kun­skap pÄ ett andrasprÄk, att kunna utvecklas och uppnÄ framgÄng med studierna. I grund­skoleförordningen finns att lÀsa vilka rÀttigheter som elever med annat modersmÄl Àn svenska har i grundskolan. Bland dessa rÀttigheter finns undervisning i sitt moders­mÄl samt studiehandledning pÄ sitt modersmÄl. Det övergripande syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur skolorna följer det som sÀgs i grundskoleförordningen nÀr det gÀller elevers rÀtt till modersmÄls­undervisningen och rÀtten att fÄ studiehandling pÄ sitt modersmÄl om man Àr i behov av det. För att nÄ vÄrt syfte och fÄ lite bredd har vi intervjuat 2 rektorer, 2 lÀrare samt 1 modersmÄlslÀrare i olika delar av Sverige. Vad som menas med studiehandledning för elever med annat modersmÄl Àr ett begrepp som tolkas pÄ olika sÀtt, eftersom det saknas tydliga riktlinjer hur denna skall genom­föras. En ofta förekommande missuppfattning Àr att studiehandledning rör sig om ett fÀrdig­utformat dokument samt muntlig handledning i ett begrÀnsat omfÄng.

Syftet med denna studie Àr att undersöka sambandet mellan betyget i Àmnena modersmÄl och svenska som andrasprÄk och betyget i Àmnet matematik som elever med annat modersmÄl Àn svenska fÄr. Syftet Àr ocksÄ att undersöka betydelsen av studiehandledning och studiehandledarens Àmnesutbildning för betyget i matematik. Genom att ta reda pÄ vilket betyg som fyra avgÄngsklasser i Äk 9 i en skola i vÀstra Sverige hade i Àmnena modersmÄl, svenska som andrasprÄk och matematik, och om dessa hade fÄtt studiehandledning i matematik, kunde jag skapa korstabeller i Excel för olika betygskombinationer. För varje betygskombination undersökte jag styrkan i sambandet genom att jag berÀknade Pearson?s korrelationskoefficient.

Jag Àr en lÀrarstudent som har valt att undersöka andrasprÄkelevers uppfattning om studiehandledning i matematikundervisning. Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en tydlig bild av vilken uppfattning andrasprÄkelever har, i detta fall arabisktalande, till matematikundervisningen nÀr det undervisas pÄ tvÄ sprÄk. Jag vill Àven undersöka modersmÄlslÀrares roll under matematiklektioner.Min undersökning har visat att de flesta elever har en positiv uppfattning för studiehandledning. De anser att det Àr bra sÀtt att undervisas pÄ och att modersmÄlslÀrarens roll Àr viktig och anvÀndbar..

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera vilka yttre förutsÀttningar elever med annat modersmÄl Àn svenska fÄr för att tillgodogöra sig det svenska sprÄket pÄ grundsÀrskolans högstadium.Det Àr en kvalitativ studie och det har genomförts tio halvstrukturerade intervjuer med klasslÀrare pÄ grundsÀrskolans högstdium, lÀrare i svenska som andrasprÄk och specialpedagog som arbetade i en studieverkstad, lÀrare i en förberedelseklass, modersmÄlslÀrare samt en rektor för en kommuns centrum för invandrare. Det sociokulturella perspektivet har anvÀnts som teoretisk utgÄngspunkt.Resultatet visar att inga elever pÄ grundsÀrskolans högstadium som var med i denna studie lÀste Àmnet svenska som andrasprÄk. Undersökningen visade att i de bÄda kommunerna erbjöds elever pÄ grundsÀrskolans högstadium att lÀsa sitt modersmÄl om det fanns lÀrare att tillgÄ i modersmÄlet. DÀremot lÀste inte alla elever modersmÄl. Studiehandledning pÄ elevens modersmÄl hade eleverna i en kommun möjlighet att fÄ medan man i den andra kommunen inte hade tillgÄng till studiehandledning..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur klasslÀrare i grundskolans tidiga Är undervisar nyanlÀnda elever i ordinarie klass för att frÀmja deras sprÄk- och kunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlÀnda elever fÄr en likvÀrdig utbildning i en skola för alla samt hur de ser pÄ sin undervisningspraktik. DÀrtill att ta reda pÄ hur studiehandledare undervisar nyanlÀnda elever pÄ deras modersmÄl i grundskolans tidiga Är för att frÀmja deras sprÄk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klasslÀraren och hur de ser pÄ sin yrkesroll. Bakgrundsteorin baseras frÀmst pÄ framtrÀdande forskare inom omrÄdet och deras teorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundar sig pÄ empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisning och studiehandledning pÄ modersmÄlet samt intervjuer med klasslÀrare och studiehandledare i grundskolans tidigare Är. Resultaten utifrÄn forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifik stöttning, höga förvÀntningar, framÄtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter Àr frÀmjande för nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vidare Àr trygghet och tid samt ett tillÄtande klimat avgörande för att nyanlÀnda elever ska vÄga anvÀnda det nya majoritetssprÄket. Resultaten belyser Àven att tillgÄngen till modersmÄlet och studiehandledning Àr avgörande för att nyanlÀnda elever kan erövra skolsprÄket och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna med koppling till vilka konsekvenser det kan ha pÄ lÀraryrket.

SammanfattningStudien undersöker hur undervisning i modersmÄlet och studiehandledning pÄ modersmÄlet underlÀttar inlÀrning av svenska sprÄket samt huruvida goda modersmÄlskunskaper utgör ett stöd vid studier av andra skolÀmnen. Dessutom utreds vilka resurser pedagogerna ska anvÀnda i modersmÄlsundervisningen och studiehandledningen. Undersökningen har gjorts bland elever som har kurdiska som modersmÄl, nÄgra av deras förÀldrar, ÀmneslÀrare, mo-dersmÄlslÀrarna och studiehandledarna.Studien har genomförts med hjÀlp av en kvantitativ metod och Àr baserad pÄ vetenskaplig litteratur, forskningsrapporter och material frÄn Skolverket utifrÄn olika pedagogiska aspekter.Resultatet visar att elever, ÀmneslÀrare, modersmÄlslÀrare och studiehandledare tycker att modersmÄlsundervisning Àr ett viktigt hjÀlpmedel vid inlÀrning av svenska sprÄket. Ett stort ordförrÄd, goda kunskaper i modersmÄlets grammatik och god lÀsvana av böcker pÄ moders-mÄlet Àr viktigt för inlÀrning av ett andra sprÄk.I studien tas upp vilken betydelse skolans tillvÀgagÄngssÀtt, lÀrarens behörighet och förÀldrar-nas förhÄllningssÀtt har för att eleverna ska bli intresserade av att lÀsa modersmÄl.ModersmÄlsundervisningen och studiehandledningen har stor betydelse för att underlÀtta för eleverna att förstÄ och klara andra skolÀmnen. Dessutom ökar modersmÄlsundervisningen och studiehandledningen tryggheten för eleven, dÄ denne trÀffar vuxna i skolans vÀrld som talar och förklarar pÄ elevens modersmÄl.

MÄnga elever i Malmö har idag invandrarbakgrund, och svenskan Àr dÀrmed ett nytt sprÄk för dem. HÀr, mer Àn pÄ andra skolor, Àr sprÄket grunden för att bredda och fördjupa sina kunskaper. Syftet med mitt arbete var att undersöka studiehandledningen och vilken roll den har som ÄtgÀrd och redskap nÀr sprÄket inte rÀcker till för att kunna följa kursplanen, och nÀr eleverna inte har tillrÀckligt stark sprÄkbas som gör det möjligt att ta emot och bearbeta information och kunskap. Jag genomförde tvÄ undersökningar i tvÄ olika skolor i Malmö. Genom observationer, med hjÀlp av enkÀter, intervjuer och samtal med alla inblandade i studiehandledningsprocessen undersökte jag studiehandledningens effektivitet som en lösning nÀr sprÄket inte rÀckte till, samt dess betydelse för elevernas sprÄk- och kunskapsutveckling, och dÀrmed deras sjÀlvförtroende som i sin tur pÄverkar deras lÀrande.

Denna uppsats handlar om hur lÀrare resonerar om undervisning i klasser med flersprÄkiga elever och hur de resonerar kring flersprÄkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmÄlslÀrarna. VÄrt syfte med denna studie har varit att komma lite nÀrmare pÄ undervisningen av flersprÄkiga elever och belysa detta ur ett lÀrarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lÀrare i tre olika skolor. Samtliga lÀrare i vÄr undersökning ser flersprÄkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. FlersprÄkighet i skolan ses av lÀrarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger lÄngt efter i utvecklingen av det svenska sprÄket. Trots de positiva stÀllningstagandena frÄn lÀrarnas sida om modersmÄlsundervisning, studiehandledning pÄ modersmÄl och svenska som andrasprÄksundervisning, framkommer det i vÄr studie att det ?typiska? Àr att vara ensprÄkigt eftersom studien visar att det rÄder dÄligt samarbete med modersmÄlslÀrare, brist pÄ kompetenta svenska som andrasprÄkslÀrare och obefintligt flersprÄkig undervisning..

Malmö högskola LĂ€rarutbildningen SÄL, svenska, svenska som andrasprĂ„k och engelska. Höstterminen 2005 Denna undersökning visar pĂ„ vikten av kontinuerlig modersmĂ„lsundervisning för elever med minoritetssprĂ„k. Arbetet ger ocksĂ„ en översikt över forskning som gjorts med tanke pĂ„ dessa barns skolframgĂ„ngar och belyser modersmĂ„lsundervisningens innehĂ„ll i Lund. Resultaten frĂ„n bĂ„de enkĂ€t och intervjuer redovisas och ger förhoppningsvis en klar bild av verksamheten och en rad förbĂ€ttringar presenteras inför kommande Ă„r pĂ„ de skolor dĂ€r jag sjĂ€lv arbetar. Min intention var att undersöka vad undervisningen styrs av, vilka hinder och möjligheter som finns för samarbete mellan oss lĂ€rare och att visa vilka kringliggande faktorer som egentligen pĂ„verkar denna undervisning? Slutsatsen blev att vi skall vĂ€rna om den hĂ€r undervisningen för att den Ă€r en sĂ„dan viktig lĂ€nk bĂ„de i barnens sprĂ„kutveckling och i deras identitetsutveckling. Barnen har ocksĂ„ mycket lĂ€ttare att lĂ€ra sig sitt andrasprĂ„k om de kan sitt modersmĂ„l bra.